Hälsporrar och inga mer kryckor – arbetet fortsätter med att sprida Evangeliet på Jönköpings gator / Heel spurs and no more crutches – the work continues to spread the Gospel on the streets of Jönköping

I går på min eftermiddagspromenad stötte jag på en man som verkade halta lite. Han förstod inte svenska utan mest arabiska; men med en app på telefonen som översätter rösten lyckades jag göra mig förstådd och förstå att det var hälen som gjorde ont, förmodligen hälsporre. Jag fick lägga handen på några gånger, smärtan minskade gradvis och var strax borta. Han var assyrier och kristen. Han tackade mig hjärtligt, och Jesus så klart som jag pekade på. Han fick mina kontaktuppgifter.

Idag på förmiddagen i ett köpcenter träffade jag på en man som gick på kryckor. Han hade dålig känsel i sina fötter och uppåt mot vaderna, något han haft över ett år. När jag bad första gången för honom kände han en värme sa han, så jag fick fortsätta och be för honom. Efter två gånger hade det blivit mycket bättre och efter ytterligare 5 minuter var han helt återställd och kunde lägga kryckorna på axeln(!). Halleluja! Det är första gången jag fick uppleva detta. Han var oerhört förvånad och tacksam. Jag pekade på Jesus, och sa att den Jesus han mötte som barn lever idag och vill ha gemenskap med honom. Han fick ett kort med kontaktuppgifter, och fortsatte, men kryckorna på axeln(!)

På en busshållsplats mötte jag en ung man med colombianskt ursprung. Han hade ont i ett knä. Smärtan försvann när jag la handen på. Vi fick ett gått samtal och jag fick dela Evangeliet med honom genom schack till frälsning. Han förstod Evangeliet. Jag gav honom mitt kort och bad honom fundera på det jag sagt och det helande han upplevt, att han fått uppleva en beröring av Jesus, och kontakta mig om han ville ha en personlig kontakt med Jesus.

På Råslättsdagens firande i bostadsområdet Råslätt, mötte jag en kvinna som hade ont i hälen – hälsporre. Efter tre gånger av handpåläggning var den borta. Jag fick dela Evangeliet med henne genom schack till frälsning, och hon verkade förstå Evangeliet, men som det såg ut, ville tyvärr ändå inte göra något med det och gick vidare med sin väninna, dock tacksam för helandet av hälen.

En man med sina tre småbarn utanför tivoliområdet kom gående på kryckor. Han hade ont i sina fötter. Jag fick lägga händerna på, och de blev bättre och bättre till hans förvåning. Han var ortodox kristen, och jag försökte förklarade Evangeliet för honom och betydelsen av att bli ”pånyttfödd”. Till slut blev väntan för lång för barnen som ville till tivolit och han behövde gå vidare, men i stort sett helt helad och utan behov av kryckorna längre, fick han mitt kort med uppmaningen att kontakta mig om han ville veta mera eller ville ha mer hjälp.

(In English)
Yesterday on my afternoon stroll I came across a man who seemed to limp a little bit. He didn´t understand Swedish but mostly Arabic; but thanks to a voice translator app on the phone I managed to make myself understood and understand that it was his heel that was hurting, probably heel spurs. I could put my hand on it a few times, and the pain gradually diminished and then was gone. He was an Assyrian Christian. He thanked me warmly, and Jesus as I pointed to. He got my contact information.

Today this morning in a shopping mall I met a man walking on crutches. He was numb in his feet and upwards towards his calves, something he had suffered from for over a year. On my first prayer and with my hand on his feet, he felt a warmth he said, so I was alowed to continue to pray for him. After a short while it was much better and after another 5 minutes he was completely restored and could put the crutches on his shoulder (!). Hallelujah! This is the first time I have experienced this. He was extremely surprised and grateful. I pointed to Jesus, and said that the Jesus he met as a child lives today and wants to have fellowship with him. He received a card with contact details, and continued, with the crutches on his shoulder (!)
At a bus stop I met a young man of Colombian origin. He was hurting in his knee. The pain disappeared soon after I put my hand on it. We started a conversation and I could share the Gospel with him through chess to salvation. He understood it, and I gave him my card and asked him to think about what I had said, and the healing he had experienced, and that it was a touch of Jesus he had experienced. I told him to contact me if he wanted a personal contact with Jesus.
On a festivity today in the suburb of Råslätt in Jönköping, I met a woman who had a pain in her heel – heel spurs. After three times praying for her heal, it was gone. I could share the Gospel with her through chess to salvation, and she seemed to understand the Gospel, but, unfortunately didn´t, seem so interested, and went on with her friend, though grateful for the healing of her heel.
I met a man with his three toddlers outside a temporary fun fare in the residential area of Råslätt. He came walking on crutches. He had hurt in his feet. I could put my hands on them, and they got better and better to his surprise. He was an Orthodox Christian, and I tried to explain the Gospel to him and the importance of being "born again." Eventually the wait became too long for the kids who wanted to go to the fun fair and he needed to move on, but then just about completely healed and without a need for the crutches anymore. He got my card and I told him to contact me if he wanted to know more or wanted more help .

I Jesus’ fotspår på Jönköpings gator. A walk with Jesus on the street of Jönköping .

Hej!
Jag har varit inaktiv här ganska länge och har inte skrivit så mycket om de möten med människor jag har haft då och då, där jag har delat Evangeliet med dem och sett mirakel och under som bekräftelse av Ordet. Men nu ska jag bli mer aktiv igen och jag började i förrgår. Jag har bestämt mig för att spendera varje onsdag (eller annan dag i veckan om jag arbetar på onsdag) från cirka 9:00 – 17:00 på gatan där jag aktivt söker människor som vill bli av med fysisk eller psykisk smärta i kroppen, och som är villiga att låta mig lägga min hand på dem för att hjälpa dem. Jesus gör undret. Jag försöker bara vara en villig tjänare – en lärjunge som försöker gå i Jesu fotspår. Självklart är målet att dela evangeliet med dem, men att få ”så några frön av tro och tillit till Jesus” genom min aktivitet, är också bra; Dessa ”frön kan med växa”, och tids nog är de kanske redo att ta emot Evangeliet, till ett förändrat liv, till att bli pånyttfödd, till att börja följa Jesus, eller till större mognad i deras vandring med Jesus genom livet.

I förrgår var det först på eftermiddagen som saker började hända (detta visar viket av att hålla ut och inte ge upp); Jag träffade först en kvinna med ryggsmärta. Hon var redan kristen. Hon blev delvis bättre i ryggen, och som ett resultat av det fick jag också be för knät. Även det blev bättre. Hon tackade, innan hon gick vidare. 
Därefter ser jag en kille med en träningsväska som jag bara känner att jag ska prata med (Helig Ande?). Han kom från Tyskland, men var Yazidier. Han hade svårt att lyfta sin vänstra arm över axelhöjd, något han har haft problem med i cirka tre år. Jag fick lägga min hand på hans axel, och han kunde lyfta armen högre och högre för varje gång, till hans stora förvåning. Efter tre gånger kunde han föra ihop båda händerna ovanför huvudet. Jag fick dela Evangeliet med honom, och berätta att det handlar om en ”relation”, inte en religion, något som han höll med om. Han fick ett kort med internetadressen till TBC (ToBeConinued.Nu), och ett kort med min egen kontaktinformation. 
Sedan träffade jag en kristen kvinna som gick på kryckor. Hon sa att hon träffade mig för ungefär ett år sedan. En nerv hade blivit klämd i ryggen sa hon, men läkarna visste inte exakt var. Jag fick be för henne och hon kände en ”pirrande känsla” (Helig Ande verkar?). Jag bad några gånger och vi skiljdes åt. 
Jag träffade en muslimsk ung kille med ryggproblem. Han blev bättre i ryggen efter några böner, men då räckte det, sa han. 
Nästa person jag träffade var en svensk kille med ryggproblem. Han var också kristen. Efter tre gånger med handpåläggning var verken helt borta. Vi fick ett bra samtal. Han sa att han också ber för sjuka i sin hemstad. Jag uppmanade honom att undersöka TBC-nätverket och han fick också mitt eget kort med kontaktinformation. 
Jag träffade en norsk kvinna, som var kristen och pånyttfödd. Hon hade smärta i hela kroppen. Jag fick be för henne tillbaka. Hon blev bättre. Hon fick TBC-kortet och skulle kolla upp det sa hon. 

En riktigt bra eftermiddag med mycket aktivitet med andra ord. Jag känner mig uppmuntrad att fortsätta nästa onsdag. 🙂 
Naturligtvis kommer jag att be för människor även på andra dagar i veckan som jag stöter på, men onsdagar (eller en veckodag i veckan) är reserverad för den här aktiviteten.

I have been inactive here for quite some time, and have not posted so much of the meetings I have had with people every now and then, sharing the Gospel and seeing signs and miracles as confirmation of the Word. 
But now I’m going to be more active again, and I started the day before yesterday. I have assigned for me every Wednesday (or some other day of the week if Wednesday is a workday) to be on the street from 9 am to 5 pm to actively seek out people who want to get rid of physical or mental pain in their body, and who willingly let me put my hand on them to help them. Jesus  is the miracle worker. I’m just a willing servant – a disciple of Christ – trying walkin in the footsteps of Jesus. My goal is to share the Gospel with them, but if I can ”sow some seeds of faith and trust in Jesus” through my activity, that is good enough for me; because ”these seeds can grow”, so that the persons one day might be ready to receive the Gospel, to a changed life, to become born again, to be a follower of Jesus, or to grow in maturity in their walk with Jesus through life.

The day before yesterday nothing happened until in the afternoon (this shows the importance of pressing on and not give up); I first met a woman with back pain. She was already a Christian. She partially got better in the back, and as a result, I was allowed to pray also for her knee. This also got better. She thanked me, and continued on. 
Then I catch sight of a guy with a gym bag that I just knew I had to talk to (Holy Spirit?). He came from Germany, but was Yazidier. He had trouble lifting his left arm above the hight of his shoulder. This had been a difficulty for him for about three years, he said.
I could put my hand on his shoulder, and he could lift his arm higher and higher every time, to his amazement. After three times of prayer, he could bring both hands together above his head. I could share the Gospel with him, telling him that it’s about a ”relationship” rather than a religion, which he agreed to. I gave him a card with the internet address to TBC (ToBeConinued.Nu), and also a card with my own contact information. 
Then I met a Christian woman on crutches. She said she met me about a year ago.
A nerve had become pinched in her back and the doctors couldn´t locate it. I prayed for her, and she felt a ”tingling feeling”, she said (Holy Spirit?). I prayed a few times and we parted.

I meet a muslim young guy with back problems. He got better in the back after a few prayers, but then it was enough, he said. 
Then I met a Swedish guy with back problems. He was a Christian. After three times the pain in his back was completely gone. We started a good conversation together. He said he also prays for sick people for healing in his hometown. I urged him to look into the TBC network, and I gave him my own card with contact information as well.
I met a Norwegian woman, Christian and born again. She had pain in her whole body.
I could pray for her back. She got better. I gave her the TBC card and  she said she would check it out. 
A really good afternoon with lots of activity after all. I feel encouraged to continue next Wednesday. 🙂 
Of course, I will pray for people even on other days of the week if I encounter them, but Wednesdays (or one day of the week) are reserved for this activity.

5/4 Knän som blir helade, vilket möjligtvis kan leda till mera…

Idag var jag ute på A6 i Jönköping. Där frågade jag 3-4 personer innan jag stötte på den som var dagens fridens person. Jag frågade bl a ett par tjejer om de hade ont någonstans, men det had de inte sa de.

Sedan träffade jag på en man som satt på en bänk. Det visade sig att han hade ont i sitt högra knä. På en skala 1-10 där 10 är max smärta hade han ungefär 5 i smärt nivå sa han. Jag berättade att jag ber för sjuka, och jag fick lägga handen på hans knä. Han märkte förvånat att det funkade, och efter ytterligare en handpåläggning, så var smärtan helt borta. Jag berättade att jag är kristen och går med Jesus, att jag och min fru har en huskyrka osv. Han berättade då att han hade en son som hade en akut halsåkomma som behövde opereras inom två veckor, i Tyskland, och undrade om jag kanske kunde hjälpa honom också. Han fick mina kontaktuppgifter och kortet till TBC för att gå in och läsa lite på den sidan och han skulle gå hem och visa det för sin fru och prata med henne först, och sedan kontakta mig.

Därefter fortsatte jag, men efter en kort stund kom en vakt mot mig och sa att jag inte får gå runt där inne och prata ”på det sättet” med människor. Det var några tjejer som klagat sa han. Helt obegripligt tänkte jag; att fråga om man har ont någonstans, hur kan det vara något negativt? Men det är bara att acceptera, för denna gången, och jag gick snällt ut; men jag kommer tillbaka. 😉
I alla fall hittade jag en fridens person som blev hjälpt. Det blev inte så mycket Evangelium denna gång, men det kan möjligen komma senare om den personen kontaktar mig igen.

Knees that got healed, which might possibly can lead to other things as well…

Today I was at the shopping mall A6 in Jönköping. I met 3-4 persons before I met the person of peace for today. In the beginning I met two young ladies walking past me.
I asked them if they had any pain anywhere, but hadn’t.

Then I met a man sitting on a bench. He had a pain in his right knee. On a scale from 1-10, there 10 is maximum pain, the pain level was on a 5 he said. I told him that I pray for sick people and was allowed to put my hand on his knee. It seemed to work he said astonished, and I had prayed a second time for his knee, it was completely restored. No pain at all. I told him it was Jesus, that I am a Christian and walk with Jesus. I also told him that I and my wife has a house church together with som more people.
He then told me that he had a son that had a severe ailment in the throat that needed immediate treatment and that they planed to take him to a hospital Germany in two weeks for a possible operation. He asked me if I possibly could help his son too. I gave him my contact card and a contact card to TBC and encouraged him to look it up for more information. He would look it up, show it to his wife, and then contact me, he said.

After this I continued. But after a short while one of the security guards in the shopping mall approached me and told me that I wasn’t allowed to talk to people in the shopping mall ”in the way I did”. A couple of girls had complained he said. I thought to myself, how in the world could somebody experience it as negative when somebody asked them if they had any pain somewhere in the body? But I had no alternative than to accept, and I left the shopping mall, for now that is, but I will be back an other time, again. 😉

At least I found a person of peace to pray for that got healed. I didn’t get the chance to share the Gospel with him for now, but this can possibly happen later, if he contact me again.

20/1 – En fridens person – som vill döpa sig. A person of peace – who want to get baptized

Idag söndag när jag var ute och pratade med människor på sta’n träffade jag på tre personer som jag fick be för och som blev helade. Den första var en kvinna som satt och väntade på sin man på bussen på järnvägsstationen. Det var den första personen jag pratade med när jag kom ut idag. Hon hade sin man bredvid sig. Hon hade ont i hela kroppen, pga sviterna av cancer och cellgifter sa hon. Jag fick lägga min hand på hennes axel, och då kände hon en värme strömma genom kroppen sa hon, och t o m hennes man som lade hans hand på hennes andra axel kände värmen sa han(!). Jag sa att det är den helige Anden som verkar, som troligen startat en helandeprocess i henne.
Hennes man öppnade då upp sig och delade från sitt liv och om saker han kämpar med i livet, och jag fick be om vishet och vägledning i beslut om hur han skulle gå vidare i livet. Han sa att han hade en tro på Jesus, men inte hans fru. Deras buss skulle gå inom en kvart från att det vi träffades, så jag hann inte dela Evangeliet med dem, men gav dem mitt kort med kontaktuppgifter, om de ville höra av sig till mig.

Sedan åkte jag till köpcentret i sta’n jag brukar åka till. Här pratade jag med ganska många människor, men den andra person jag fick be för, var en man som satt och väntade utanför en leksaksbutik, på sina barn-barn som var därinne i butiken, visade det sig senare. Jag frågade om han hade ont någonstans med tanke på att han hade en krycka. Han sa att han just opererat knät och hade lite ont efter operationen. Jag fick lägga min hand på hans knä och befalla bort smärtan i Jesus namn.
Jag bad honom resa sig och undersöka om smärtan var kvar. Han började se förvånad ut, och sa att just nu kände han den inte (vilket han dock gjort alldeles nyss). Jag frågade honom om han hade en tro på Jesus. Han sa att han vuxit upp i ett kristet hem och gått i kyrkan och kände till berättel-serna. Jag sa att idag har du haft ett möte med Jesus (syftande på att det var han som helade mannens knä). Han log och bockade djupt, och just då kom hans barnbarn tillbaka från butiken. Vi skiljdes åt.

Det tredje mötet idag var det bästa, och som jag tror och hoppas på ska få en fortsättning. Det var en yngre kvinna, kanske i 20-års åldern jag bestämde mig för fråga. Hennes reaktion efter jag berättat vad jag ville var: ”Va, det är är ju helt sjukt. Jag har ju just bett til Gud att jag ska få träffa någon som kan hjälpa mig med smärtan i kroppen (Hon hade ont i hela kroppen – ungefär nivå 7 på en 10 gradig skala. Jag frågade inte vad smärtan berodde på. Hon fortsätta att berätta att hon var från Skara och nyligen flyttat till Jönköping. Hon sa att hon är från en muslimsk familj, men känt sig mer och mer främmande för den religionen, och att Jesus börjat kännas mer och mer intressant. Hon berättade att hon ofta sökt sig till Skara domkyrka och gått in där, och känt en sådan frid när hon gått in där. Jag frågade henne om hon viste var jag var född (jag är nämligen också uppvuxen i Skara).
Efter jag lagt handen på hennes axel och befallt bort smärtan, sa hon att hon kände sig mycket lättare i hela överkroppen, och att smärtan nu bara fanns i benen. Jag lade handen på axeln igen och bad igen för att smärtan skulle försvinna från hela kroppen och speciellt i benen, och sedan var den borta. Jag frågade då om hon hört Evangeliet någon gång, vilket hon inte hade. Jag fick dela det med henne genom schack till frälsning, och hon var med på hela framställningen, och sa återigen att det var jätte märkligt att hon träffat mig just idag. När vi kom fram till frågan om hon ville döpa sig, sa hon att det ville hon göra. Så vi bestämde att hon skulle komma hem till mig och min fru i morgon kväll, måndagen den 21/1, och hon frågade om hon fick ta med en kompis som också gått i liknande tanke som henne, och det var helt okej sa jag. Hon fick mina kontaktuppgifter och jag hennes, och så gick jag vidare.
Så om ni läser detta idag, be gärna för, att kontakten fortsätter i morgon, och att hon kommer, tillsammans med sin vän, och står fast vid sitt beslut och vill döpa sig. 🙂

Today, this Sunday, when I was out evangelizing to people on the street, I met three people that allowed me to pray for them and that were healed. The first one was a woman who was sitting with her husband waiting for the bus at the train station. It was the first person I talked to when I came out today. She had her husband next to her. She had pain throughout her body, because of cancer and chemotherapy she said. I was allowed to put my hand on her shoulder, and then she said she felt a heat flowing through her body, and even her husband who put his hand on her opposite shoulder felt the heat he said (!). I told her that this is the Holy Spirit that is working, and probably a healing process started in her.
Her husband then opened up and shared from his life and about things he was struggling with in life, and asked med to pray for wisdom and guidance in deciding how to proceed in life. He said he had faith in Jesus, but not his wife. Their bus was about to leave in within 15 minutes of from when I met them, so I didn’t have time to share the Gospel with them, but gave them my card with contact details if they wanted to get in touch with me.

Then I went to the shopping centre I usually go to in the city. Here I talked to quite a few people, but the second person I was allowed to pray for, was a man sitting outside a toy store, while his grandchildren were in the shop.
I asked him if he had any pain somewhere because I saw the he had a crutch. He said he just had an operation of his knee and a little pain left after the operation. I was allowed to put my hand on his knee and command the pain away in Jesus’ name.
Then when I asked him to stand up and check if the pain was still there, he got a surprised look in his face, and said that right now he didn’t feel it (which he had a minute ago). I asked him if he had any faith in Jesus. He said he grew up in a Christian home and belonged to a church and knew the stories. I told him that ”Today, you have had a meeting with Jesus” (referring to the fact that He was healing the man’s knee). He smiled and bowed his head deep towards me, and at that moment his grandchildren came back from the store, and I left.

The third meeting today was the best, and which I believe and hope will get a continuation. It was a younger woman, maybe in her 20s that I decided to take contact with. Her reaction after I told her what I wanted was: ”Oh, wow, this is crazy! I’ve just prayed to God that I would meet someone who can help me with the pain in the body (She had pain in the whole body – about level 7 on a scale of 10). I didn’t ask if she knew what caused the pain. She told me that she was from Skara and recently moved to Jönköping. She also told me that she was from a Muslim background, but felt more and more foreign to this religion, and that Jesus had began to feel more and more interesting. On several occasions she had visited Skara Domkyrka, the big cathedral in Skara, and felt an enormous peace there when she went into the church. I asked her if she knew where I was born (You see, I have also been brought up in Skara.)
After I put my hand on her shoulder and commanded the pain away, she said that she felt much lighter in the whole upper body, and that the pain now were only in the legs. I put my hand on her shoulder again and commanded the pain to leave, especially in the legs, and then it was gone.
I then asked if she had heard the Gospel, which she hadn´t. I shared it with her through ”chess to salvation”, and she followed me during the whole presentation and understood wha I said, and she repeated once again that she felt it was really strange that she met me just today. When I asked if she wanted to be baptized, she said she wanted to do that. So we decided that she will come home to me and my wife tomorrow night, Monday 21/1, and she asked if she could bring a friend as well who had similar thoughts about religion as herself, and I said that was all right. She got my contact information and I got hers, and then continued.
So if you read this today, please pray for this contact to continue tomorrow, and that she will come, along with her friend, and hold on to her decision today to get baptized. 🙂



12-13/12 – Under och tecken som öppnar upp för samtal, och för dop

I onsdags var jag igen ute i köpcentret i Jönköping, och den här dagen träffade jag bl a på en man som hade ont i axlar och ryggen. Jag fick lägga händerna på hans axlar, och efter två gånger av handpåläggning och bön, så var smärtan borta. Han blev tydligt förvånad och sa att det här är säkert psykologiskt, men jag förklarade för honom att jag går med Jesus, och det är Han som helar genom mig. Jag frågade honom om han själv hade någon tro. Han sa att han hade någon slags tro på Jesus. Jag sa till honom att undret han fått uppleva här bara är ett litet under, jämfört med det mycket större under som han kunde få uppleva: att få en relation med den som skapat solen, stjärnorna, och oss människor. Jag såg att han var på språng och gå vidare men ändå tagen av det jag sa, så jag sa att ”om du är intresserad av att veta mera” – och han bekräftade att han var intresserad – ”så kan du få två kort av mig”, och han fick kortet med mina kontaktuppgifter och kortet till TBC med de videor som man kan se där. Ännu ett frö är sått, och jag fick ett litet samtal i alla fall. Förhoppningsvis så hör han av sig, eller går i på TBC:s hemsida och ser några av videorna där.

Igår under torsdagen, hade jag besök av en vän från en annan stad, och som också är ute mycket och ber för sjuka till helande.Vi var ute tillsammans under eftermiddagen. Återigen i köpcentret. Början var lite trög utan större framgång i kontakterna med människor; men så plötsligt så träffade vi på två personer kort tid efter varandra, där samtalet vi fick med dem ledde fram till att de ville döpa sig(!). Den ena av dessa personer hade ont i rygg och i höger hand och handled. Jag lade min hand kort på hennes, och genast så var smärtan borta. Hon frågade hur jag gjorde det. Jag förklarade att jag går med Jesus, är kristen, och att det är Jesus som helar genom mig. Hon sa att hon själv var kristen, och jag frågade då om hon var ”pånyttfödd”. Eftersom hon inte förstod det begreppet, förstod jag att hon inte var det. Det framkom i samtalet att hon var barndöpt, levde med sin man som var katolik. Hon själv var mer frikyrklig sa hon. Jag förklarade för henne betydelsen av att bli ”pånyttfödd” och hur det gick till. Jag berättade också för henne om den möjlighet det innebär därmed att kunna komma nära Jesus, få intim kontakt med Honom, där han flyttar in i oss, och där kan verka genom oss, precis som hon just fått uppleva. Jag frågade om hon själv skulle vilja bli döpt, och det ville hon sa hon (!). Vi utbytte kontaktuppgifter, och jag kommer att ta vidare kontakt med henne om några dagar, och sedan vidare efter jul- och nyår.

Inte långt därifrån, hörde jag en tjej ropa när jag och min vän gick förbi. Det vide sig vara en person jag träffat några veckor tidigare inne stan och då hade ett samtal med. Nu kunde jag och min vän sitta ner och få ett fortsatt samtal med henne. Det märktes att det jag sagt förra gången fallit på plats hos henne och hon vill veta mera. Den här gången var det lättare att förklara Evangeliet för hennes och betydelsen av att bli pånyttfödd. När vi kom till frågan om hon ville bli döpt, ville hon det också(!)
Hon hade mina kontaktuppgifter från förra gången vi träffades, och nu fick jag även hennes. Så även här kommer jag ta upp kontakten med henne om några dagar, eller direkt efter Jul-och nyårshelgerna för att planera in omvändelsesamtal och dop.
Jag är glad, för jag har bett om och önskat att bli mer bekväm i att föra ett samtal med människor spontant om Evangeliet och föra dem mot avgörande beslut om att bli pånyttfödd om de inte är det, och nu skedde det idag. Nu gäller det bara att be för att dessa personer håller fast vid sina beslut. Jesus hör bön, och vill att vi ska växa.
(English translation soon)

3-4/12 – Att ”så frön” – vikten av att fortsätta / Seed sowing – the importance of to continue.

I förrgår efter jobbet var jag ute på sta’n för att kontakta människor, erbjuda helande för smärtor som jag brukar, men utan någon större framgång i mina försök till kontakt med människor. Men igår när jag var ute, var det annorlunda. 🙂
Det började med att jag i köpcentret där jag gick fick kontakt med två kvinnor, förmodligen en mamma med hennes tonårsdotter. Hon hade en blåsa på sin höger lilltå. Jag lade handen på hennes sko några sekunder och befallde att blåsan och det som gjorde ont skulle försvinna. Hennes förvånade reaktion var, att genast titta på sin dotter, och sedan på mig och säga ”du skojar”. Sedan sa hon till sin dotter, ”pröva du också”, så förmodligen hade hennes dotter någon slags smärta också, men hon ville inte pröva. 
Mamman bad mig då även be för hennes högra fot; hon hade inte under fotsulan.
Jag lade min hand på den foten också, befallde bort smärtan, och efter några sekunder var den borta också. Jag frågade dem om de visste vad detta var, vad som hände. De hade inget svar, så jag sa att de var Jesus, att jag är kristen och att Jesus helar genom mig. Jag frågade om de själva hade någon tro på Gud eller något liknande. Det hade de inte sa de. Mamman tackade mig hjärtligt för hjälpen. Jag gav dem ett kort med uppmaningen att gå in på Internet och se lite TBC (To be continued) videor, och eftersom de verkade vilja gå vidare, så fortsatte jag inte samtalet.Frön är i alla fall sådda.
Sedan träffade jag på en lite äldre man från Syrien. Han kunde inte så mycket svenska, så jag lyckades berätta för honom med hjälp av en översättnings app på min telefon(!) :de ) att jag ber för sjuka och att jag ser helande när jag gör det. När han förstod det sa han direkt att han hade ont i sin högra överarm och pekade på den. Jag lade min hand på den och efter några korta böner var armen bra igen. När jag berättade det att jag gjorde det i Jesus’ namn sa han sa att han var kristen också. Han visade mig lite bilder från sin telefon på den kyrka han gått till i Syrien, och var väldigt tacksam till mig. Han fick ett kort till TBC:s hemsida med videor, sedan skildes vi åt eftersom han behövde gå vidare.
Därefter träffade jag på två yngre tjejer, kanske i 20-års åldern. Den ena tjejen sa att hon hade ”foglossning”och lite smärta i nedre delen av ryggen. Jag fick lägga min hand på hennes axel, bad ett par gånger, och smärtan var borta. Jag pekade på Jesus, men tjejen sa att de gick till en mormonsk kyrka. Hon sa att de tror på Jesus; men jag frågade henne om det inte stämmer (med en viss insyn i mormonsk teologi) att de också tror på att de själva ska bli gudar en gång, vilket hon bekräftade. Jag sa till henne att Mormoner har en egen bibel, skild från de kristnas Bibel, och uppmanade henne att se lite TBC-videor (hon fick ett kort), och lät dem gå vidare. Kanske är ett frö sått här med.
Jag ska försöka i fortsättningen att komma till en punkt i samtalet med människor där jag kan dela Evangeliet med dem, genom ”schack till frälsning”, och se var det leder.
Lärdomen från idag, jämfört med igår då inget speciellt hände, är att fortsätta. Ena dagen händer kanske ingenting, men dagen därefter händer det kanske väldigt mycket igen. :-). Det är viktigt att fortsätta, att så frön.
The day before yesterday when I was meeting people on the street offering healing for bodily pains, I didn’t have any success. But yesterday it was different.
It started in the shopping mall with two ladies that responded to my inquiry if eather one of them had any bodily pain. They were probably mother and teenage daughter. The mother said she had a sore toe on her right foot. I put my hand on her shoe a few seconds and commanded the injury to heal right a way. Imiediately, she looked at her daughter in amazement, and then on me, saying: “you are joking”. Then she encouraged her daughter to try as well but her daughter didn´t want to.
Then the mother asked me to pray also for her other foot. I put my hand on it and commanded the pain to leave, and in a few seconds this pain was gone too. I asked them if they had any idea about what this was. They did´t. I told them it was Jesus, that I am a disciple of Christ and that Jesus heals through me. I asked them if they had any faith in God or so. They both said they didn´t. They mother thanked me heartily for the help. I gave them a contact card and encouraged them to go to Internet and to the TBC (To Be Continued) web page, see some videos there, and I ended the conversation with them as they seemed to want to continue. At least seeds are sown.

Then I met a middle-aged man from Syria. He didn´t know so much Swedish, so I managed to tell him through a translation app on my phone(!) that I pray for sick people and see them getting healed in doing so. As soon as he understood he told me he had a sore arm. I put my hand on it, commanded the pain away, and it was gone. When I said I do it in the name of Jesus, he said he also is a believer in Christ. He showed me some photos on his phone from Syria of the church he attended when he was there. He was really happy for the help I had given him with his arm. I gave him the TBC card, and then we parted as he had to continue.

Then I met two young ladies, maybe around 20 years old. One of them had a pain in the lower back. Her pain disappeared after I had put my hand on her shoulder a few times. I said it was Jesus, but they said they attend a Mormon church. They said they also believe in Jesus; but I asked them (with some knowledge of Mormon theology) if it’s not true that they believe the themselves will become gods one day, and they confirmed this. I told them that the Mormons have their own Bible which is different from the Christian Bible. I encouraged them to see some of the TBC videos (I gave them a TBC card) and we parted. Maybe a seed is sown here too.

I will try to continue to come to a point in conversation with people where I can share the Gospel with them, through ”chess to salvation”, and see where it leads.
My learning yesterday, compared to the day before yesterday when nothing special happened, is to continue. If nothing happens a certain day, maybe the day after things will start to happen again.. :-). It´s important to continue, to sow seeds.


30/11 – Inbjudan till en liten församling? / Invitation to a small church fellowship?

Idag när jag var i sta’n och sökte efter ”fridens personer” tror jag att jag kanske hittade en. Jag var på busstationen, och där fans en stationsvärd som gick runt och svarade på människors frågor om bussförbindelser och hjälper dem hitta. Jag kände att jag skulle fråga honom. Han hade ont i ryggen. Jag fick lägga min hand på hans axlar och befallde att smärtan skulle försvinna, och efter tre gånger var den borta. Han blev givetvis förvånad och undrade hur jag gjorde detta. Jag pekade på Jesus. Vi kom i samtal, och han sa att han är kristen, men inte döpt. Jag frågade om han känner några andra personer som han trodde skulle vilja bli av med smärta. Han sa att han går till en kyrka med ca 15-20 personer en gång i veckan, med blandade åldrar och olika nationaliteter, och att kanske de skulle vara intresserade. Han bjöd alltså dit mig på söndag kl 14:00.
Det verkar vara en liten församling/grupp människor. Det gör det intressant tycker jag, för i större samlingar av människor är det oftast svårare att komma in med nya idéer, medan det  i mindre grupper oftast finns en större öppenhet för detta.
Jag ska i alla fall åka dit på söndag och de börjar alltid äta mat tillsammans, därefter har de gudstjänst. Det låter bra.:-) Det tyder på att gemenskapen med andra troende är väldigt viktig i den gruppen. Det är ett gott tecken. 🙂
Jag ber att det ska finna en öppenhet också för vad Jesus vill göra i form av kraftunder, och för aktivt lärjungaskap i den gruppen. Jag ber om det. Jag går dit för att lära känna lite folk, och kanske vill Jesus göra något speciell på söndag. Vi får se. Fortsättning följer. 🙂
/D
(English translation comes soon)